Två dagar senare
Julafton i år har varit definitivt.. intressant...
Själva firandet (som var hemma hos syster) gick bara fint. Som vanligt åt alla sig kräkmätta, tittade på Kalle Anka och fick julklappar.
Tomten i år kom direkt från Finland, så hela julklappsutdelningen skedde på finska. Jag förstod några få meningar (eller delar av dem) och kände mig duktig bara därför. Som tur är kunde de enda barnen som var med finska flytande och vi andra fick nöja oss med att ta emot julklapparna. Stackars oss alltså.
Nåja. Efter en hel del firande kom jag hem och kvällen var lugn och skön. Återigen var jag glad över att när jag är med min systers barn så är det hennes barn. Särskilt när det var lugnt och inte ett bombnedslag i vardagsrummet. Jag är nog barnlös i några år till. Inte för att det är något fel på barn, jag vill bara inte ha några själv än på ett tag.
För er som inte läst nyheterna så kan jag berätta att på julnatten var det en stor brand här i Umeå. På Ålidhem dessutom - samma område som jag bor på. Inte bara det, jag bor i huset bredvid, så ett tag före 2 på natten när jag började släcka ner i lägenheten råkar jag titta ut och ser.. ja.. En ganska så ordentlig brand. En bra stund stod jag mest och gapade och sedan gick jag och öppnade fönstret för att titta ut. Två ord stannade kvar i mitt huvud. "Vad fan..?!" Det hela kändes mest absurt och overkligt. Runt 2.30 gick jag ut för att kolla och jag blev lätttad när jag insåg att elden troligtvis inte skulle sprida sig till huset jag bor i. Egentligen var det först dagen efter när jag och mamma gick omkring och såg allt när det var (i princip) släckt som jag insåg vilken tur jag hade och hur hemskt det faktiskt var.
Nåja. Det mesta andra går att läsa om i tidningen.
Jag har filosoferat på en del saker de senaste dagarna, framförallt gäller de förhållanden men dessa tänker jag inte skriva om här och nu.
God natt.
Själva firandet (som var hemma hos syster) gick bara fint. Som vanligt åt alla sig kräkmätta, tittade på Kalle Anka och fick julklappar.
Tomten i år kom direkt från Finland, så hela julklappsutdelningen skedde på finska. Jag förstod några få meningar (eller delar av dem) och kände mig duktig bara därför. Som tur är kunde de enda barnen som var med finska flytande och vi andra fick nöja oss med att ta emot julklapparna. Stackars oss alltså.
Nåja. Efter en hel del firande kom jag hem och kvällen var lugn och skön. Återigen var jag glad över att när jag är med min systers barn så är det hennes barn. Särskilt när det var lugnt och inte ett bombnedslag i vardagsrummet. Jag är nog barnlös i några år till. Inte för att det är något fel på barn, jag vill bara inte ha några själv än på ett tag.
För er som inte läst nyheterna så kan jag berätta att på julnatten var det en stor brand här i Umeå. På Ålidhem dessutom - samma område som jag bor på. Inte bara det, jag bor i huset bredvid, så ett tag före 2 på natten när jag började släcka ner i lägenheten råkar jag titta ut och ser.. ja.. En ganska så ordentlig brand. En bra stund stod jag mest och gapade och sedan gick jag och öppnade fönstret för att titta ut. Två ord stannade kvar i mitt huvud. "Vad fan..?!" Det hela kändes mest absurt och overkligt. Runt 2.30 gick jag ut för att kolla och jag blev lätttad när jag insåg att elden troligtvis inte skulle sprida sig till huset jag bor i. Egentligen var det först dagen efter när jag och mamma gick omkring och såg allt när det var (i princip) släckt som jag insåg vilken tur jag hade och hur hemskt det faktiskt var.
Nåja. Det mesta andra går att läsa om i tidningen.
Jag har filosoferat på en del saker de senaste dagarna, framförallt gäller de förhållanden men dessa tänker jag inte skriva om här och nu.
God natt.
Kommentarer
Trackback