En Katts Dagbok

Det krävdes ingen lång diskussion, utan efter några minuter in på samtalet enades vi och skakade hand på det. Jag och Joakim är nu tillsammans - han är min pojkvän och jag är hans flickvän.

Inom mig försigår en lite udda diskussion:
Röst 1: Det kanske känns lite konstigt, men jag har pojkvän.
Röst 2: Va? Nej nu skojar jag?
Röst 1: Nej det är säkert, jag har pojkvän!
Röst 2: Haha, nej nu driver jag med mig själv. Inte har jag pojkvän.
Röst 1: Jo, det är säkert. Jag är tillsammans med Joakim.
Röst 2: Är jag verkligen säker på det?
Röst 1: Ja det är sant!
Röst 2: Oj... ja jag kanske faktiskt har blivit tillsammans med honom nu.
Röst 1: Nej, inte kanske. Jag är det!
Röst 2: Hjälp.. ja det är jag ju faktiskt...

Lite skumt ja, men jag har trots allt varit singel i två och ett halvt år och jag trodde snarare att jag skulle kalla någon annan för min pojkvän men... så blev det inte.

Ikväll ska jag träffa flera av Joakims kompisar och för första gången på fullt allvar (incidenten med en av hans kompisar räknas inte) kommer jag presenteras som han flickvän. Det känns väldigt bra, men också fortfarande ganska absurt och overkligt...