Semester, del två
För stunden sitter jag och väntar på att mamma ska ringa upp igen. Vi har redan pratat i nästan en timma, men efter att hon gjort sig i ordning och satt sig på cykeln för att fara.. ja, någonstans, tänkte vi vidarediskutera ytterliggare femtielva olika ämnen. Kanske det vi inte redan diskuterat även om jag tror vi kommer att komma in på liknande saker igen. Syster kallar oss för pratkvarnar - men det måste inte vara dåligt. Jag tar det som en komplimang. Jag är ingen pratkvarn med alla jag träffar. Inte ens hälften faktiskt.
Det är nu strax över två veckor sedan jag påbörjade min semester. Jag visste att jag skulle springa ifrån jobbet när sista dagen väl kom, och det gjorde jag - en hel timma tidigare än jag egentligen skulle sluta. Samma kväll fick Fläckis och Pilvi flytta hem till en kompis i en vecka eftersom jag och Joakim skulle norrut. Och så blev det. Jag kan bara gratulera mig själv när jag morgonen på resdagen vaknade upp med en ordentlig förkylning och en begynnande mensvärk. När vi väl klivit på tåget fick jag känna mig storsint och inte bry mig om att en man och en kvinna tagit platserna vid fönstret som jag och Joakim bokat. Innan vi ens kommit till Gävle ville jag inte vara storsint längre. Mannen och kvinnan var nämligen försäljare från den stora staden Stockholm och arbetade med Swedish wood expo - sådär lagomt upphetsande. All information jag fick av dem, vad de höll på med osv. fick jag genom de otaliga samtal de gjorde och som störde hela vagnen. Kvinnan, som satt bredvid mig, skröt för en kollega över telefon att hon ringt och ville köpa upp en websida för att de skulle kunna använda domännamnet, men det fick hon inte. Medan hon skrattade åt detta tänkte jag på hur mycket jag ville kalla henne för en snobbig idiot.
Efter alldeles för lång tid i försäljarnas sällskap nådde jag och Joakim Sundsvall där vi umgicks med mamma innan vi åkte till mormor och morfar på middag. Fy vad jag har saknat mormors mat, särskilt hennes romsås. Jag vill ha mer!
Dagen efter blev det dags att fortsätta till Umeå där vi stannade i tre dagar. Vi hann träffa resten av min familj, sitta barnvakt åt systers barn, fika med Olivia två gånger (personligen är jag överlycklig eftersom jag fick gå på både bokcafeet och bibliotekscafeet). Dagarna gick fort och vips var vi hemma i Uppsala igen.
Sedan vi kom hem har vi gått på inflyttningsfest, träffat folk på stan, firat svärmors födelsedag samt att jag och Joakim har firat att vi varit tillsammans i ett helt år. Bara det känns rätt häftigt, främst eftersom jag aldrig gjort det tidigare. Jag överraskade honom med ett Xbox 360 medan jag blev lite mindre överraskad över ett album med LM.C och några böcker jag själv fick beställa. Boxen med Shrek 1-3 var en lite större överraskning, för den kände jag inte till att jag skulle få.
Så, för att snabbt sammanfatta har jag haft fullt upp och mina planer på att läsa, skriva och spela en massa har gått åt skogen. Spela har jag för tillfället gjort tillräckligt men jag har läst mycket mindre än jag velat. Om jag hinner läsa åtminstone 200 sidor till i den bok jag håller på med nu innan semestern är slut kommer jag vara väldigt imponerad av mig själv. Antecknandet till min berättelse är färdigt men dessvärre insåg jag att jag måste göra kapitelindelningar och sådant. Det ska bli intressant att se var jag är i skrivandet på tisdag.
Nu börjar det vara dags att hitta något att äta, men håll tummarna för att jag ska kunna skriva lite efter det.
Det är nu strax över två veckor sedan jag påbörjade min semester. Jag visste att jag skulle springa ifrån jobbet när sista dagen väl kom, och det gjorde jag - en hel timma tidigare än jag egentligen skulle sluta. Samma kväll fick Fläckis och Pilvi flytta hem till en kompis i en vecka eftersom jag och Joakim skulle norrut. Och så blev det. Jag kan bara gratulera mig själv när jag morgonen på resdagen vaknade upp med en ordentlig förkylning och en begynnande mensvärk. När vi väl klivit på tåget fick jag känna mig storsint och inte bry mig om att en man och en kvinna tagit platserna vid fönstret som jag och Joakim bokat. Innan vi ens kommit till Gävle ville jag inte vara storsint längre. Mannen och kvinnan var nämligen försäljare från den stora staden Stockholm och arbetade med Swedish wood expo - sådär lagomt upphetsande. All information jag fick av dem, vad de höll på med osv. fick jag genom de otaliga samtal de gjorde och som störde hela vagnen. Kvinnan, som satt bredvid mig, skröt för en kollega över telefon att hon ringt och ville köpa upp en websida för att de skulle kunna använda domännamnet, men det fick hon inte. Medan hon skrattade åt detta tänkte jag på hur mycket jag ville kalla henne för en snobbig idiot.
Efter alldeles för lång tid i försäljarnas sällskap nådde jag och Joakim Sundsvall där vi umgicks med mamma innan vi åkte till mormor och morfar på middag. Fy vad jag har saknat mormors mat, särskilt hennes romsås. Jag vill ha mer!
Dagen efter blev det dags att fortsätta till Umeå där vi stannade i tre dagar. Vi hann träffa resten av min familj, sitta barnvakt åt systers barn, fika med Olivia två gånger (personligen är jag överlycklig eftersom jag fick gå på både bokcafeet och bibliotekscafeet). Dagarna gick fort och vips var vi hemma i Uppsala igen.
Sedan vi kom hem har vi gått på inflyttningsfest, träffat folk på stan, firat svärmors födelsedag samt att jag och Joakim har firat att vi varit tillsammans i ett helt år. Bara det känns rätt häftigt, främst eftersom jag aldrig gjort det tidigare. Jag överraskade honom med ett Xbox 360 medan jag blev lite mindre överraskad över ett album med LM.C och några böcker jag själv fick beställa. Boxen med Shrek 1-3 var en lite större överraskning, för den kände jag inte till att jag skulle få.
Så, för att snabbt sammanfatta har jag haft fullt upp och mina planer på att läsa, skriva och spela en massa har gått åt skogen. Spela har jag för tillfället gjort tillräckligt men jag har läst mycket mindre än jag velat. Om jag hinner läsa åtminstone 200 sidor till i den bok jag håller på med nu innan semestern är slut kommer jag vara väldigt imponerad av mig själv. Antecknandet till min berättelse är färdigt men dessvärre insåg jag att jag måste göra kapitelindelningar och sådant. Det ska bli intressant att se var jag är i skrivandet på tisdag.
Nu börjar det vara dags att hitta något att äta, men håll tummarna för att jag ska kunna skriva lite efter det.
Kommentarer
Trackback