En Katts Dagbok

jag ska börja skriva dagbok! i en riktig bok alltså, inte på internet eller så, utan i en riktig bok. jag har tänkt att skriva i den varje dag, men det tror jag faktiskt inte att jag kommer att klara av även om det är värt ett försök.

faktiskt så känner jag mig lite brigdet jonesaktig när jag ska göra det, särskilt när jag oxå ska börja på ett nytt år (iof kanske jag tjuvstartar idag eller så). fast jag gör det av lite fler anledningar, bland andra för att öva min handstil och för att kunna skriva lugnare.. och ja.. flera anledningar egentligen.

för övrigt far jag hem på måndag (woo!). det kommer att kännas sååååå skönt att vara hemma. lugnt och allt, fast utan katterna =/ det är inte kul alls.

det var allt för tillfället, fast jag vill bara påpeka att jag hittade ingen bättre bild än den nedan.

för ganska många månader sedan läste jag ganska aktivt ett flertal av aftonbladets kolumnisters kolumner (eller inlägg eller vad man nu ska kalla det). den jag läste mest var ronnie sandals (medvetet felstavat), för ja. han skrev lite annorlunda och inte bara att alla andra var dumma i huvudet av den ena eller andra anledningen. dessutom är han lika gammal som mig och det är lite lättare att se ur ett sånt perspektiv. däremot så är han lite sådär fjortisdeprimerad till och från och skriver om hur jobbigt allt är.

vid ett tillfälle var det dock ett särskilt inlägg som jag faktiskt irriterade mig på ganska mycket. han hade varit barnvakt eller iaf av någon anledning sett in i en 13-årings (ungefär) rum och sett en affich med kurt cobain på väggen och börjat ifrågasätta om det verkligen inte har kommit någon mer stor tonårshjälte sedan dess. "men vad fan!" är det enda jag fick upp i mitt huvud. klart att det har kommit en massa fler tonårshjältar. hur många har t ex inte haft marilyn manson som hjälte? dessutom har vi alla våra individuella hjältar och eftersom det är en mycket större mängd fildelning -> fler typer av musik och mindre band får fler lyssnare som de aldrig hade fått så är det inte riktigt samma sak. alla har en eller flera hjältar, så är det bara. ibland är det någon man känner, men oftast är det en kändis som man beundrar av den ena eller andra anledningen. dessutom, hur bra är det att ha en person som kurt cobain som hjälte? i sånna fall kan man väll beundra vilken knarkare som helst som kan skriva musik och sjunga. visst, han skapade en ny musikgenre men det känns inte direkt som att det är viktigt. det finns ändå många som har skapat nya genrer inom musik, konst, litteratur mm, så han är inte unik för fem öre. alla genrer är unika och nya någon gång. det är bara ingen som har fortsatt med grunge.

sen så irriterar jag mig allt mer på hur nya sk författare gnäller i sina böcker och ska skriva om hur svårt allt är, fast det känns som många småsaker, samtidigt som det även finns unika fall. det är jobbigt att bli våldtagen, misshandlad eller vad det är för hemskt som kan hända en människa, men att läsa bok efter bok efter bok om sådanna ämnen blir bara mindre och mindre spännande. jag tycker synd om alla människor som blivit utsatta av vad det nu kan vara, men att en författare tjänar pengar på en sån berättelse, som troligtvis är delvis tagen av verkligheten blir irriterande i längden. okej, man köper en bok, får veta hur jobbigt och pissigt en person har haft det, men efter det då? man ändrar ju inte sig själv alls, man hjälper inte till mer eller något för att sådant inte ska hända, och det kommer det ändå att göra. jag fick själv kommentaren att jag borde läsa "pojken som kallades det" för att "det är bra att få veta sånt". varför? jag har fattat att han har haft det jobbigt, och det är bra att han har kommit vidare, men jag tjänar inte ett dugg på att läsa fyra böcker om det. han själv tjänar lite extra pengar, men då skickar jag han hellre samma summa. dessutom. publicerad eller inte så hjälpte nog det att skriva boken lika mycket och det är bra för han.

dessutom är det allt fler som klagar på hur svårt de har det. fjortisar har alltid funnits, men det har kommit fram allt fler alternativa fjortisar som inte gör annat än gnäller och tror att ingen annan har samma problem som de själva och ska skriva poesi om det (som för det mesta är mer än värdelöst). fokusera på något bra istället och ta tag i dig själv istället! alla har det jobbigt och får klaga, men att hålla på sådär blir jag bara trött på! att det dessutom har spridit sig upp till populärlitteraturen håller ibland på att göra mig tokig.

det är säkert inte lätt att vara bridget jones heller, men här är det iaf någon som försöker se det komiska i situationen.

i fjällrävens anda tänkte jag ikväll skriva om julen - eller årets julfirande. jag, och även flera av mina kompisar, har i år inga julkänslor. det känns snarare som att det är minst en månad kvar innan julafton och jag känner mig inte särskilt pigg på att vara så pass social som jag måste vara för tillfället. jag har flera år undrat varför vissa mer eller mindre nybildade familjer vill fira jul själva, men idag har jag flera gånger kännt att jag hellre hade spenderat större delen av dagen hemma hos mig, antingen själv eller med andreas (okej, andreas är inte min familj, men faktum kvarstår). jag hade alltså hellre velat ta det lugnt istället för att sitta och försöka vara trevlig med en massa människor och knappt vetat vad jag ska göra.

det jag har gjort idag är att kliva upp jättetidigt (kl 9 - tidigt för mig), göra mig klar, vänta på systers familj och äta + öppna paket med dem och försöka socialisera mig lite (en stor del av tiden efter presentöppningen spenderade jag med tilde i knät och spelade the sims på xbox - hon är 2 och tyckte att det var skitkul. hennes framtid blir nog ljus om det fortsätter såhär), och efter kalle (då de farit) har jag mest spelat själv, tittat lite på tv och läst max 10 sidor. spännande dag? nja.. känns mest som en vanlig dag och inte julafton.

för övrigt börjar jag bli allt mer irriterad på att jag knappt kan få en lugn stund till att sitta och läsa eller se på de få program som jag verkligen vill se (morfar har mer eller mindre gjort ett eget myteri och kapat tvn från resten av familjen. det som visas är framförallt fotboll). jag börjar mer och mer allvarligt att fundera på att fara tillbaka till stockholm ännu lite tidigare än tänkt. jag behöver ändå plugga, så det är nog lika bra. dock tar det väldigt mycket emot att lämna katterna tidigare än planerat. jag kommer ändå att vara ifrån dem i ca 2 veckor, så 2 veckor + 3 dagar känns lite jobbigare.

snart blir det dock dags att återigen försöka läsa i min bok så att jag hinner bli klar med den innan jag far ner igen. det känns som ett intressant projekt. är det tyst i lägenheten kommer det att gå bra, men med sex personer i en fyra så ska man inte räkna med allt för mycket. som tur är det en spännande deckare och passar rätt bra i juletider (även om man själv är inställd på höstrusket bara). kan för övrigt rekomendera den till deckarfantaster. boken heter Danteklubben, men jag minns inte författarens namn. å andra sidan, hur många böcker har den titeln? ^^

så var jag till sist tillbaka i norrland. det har minst sagt varit mycket stress och ångest inför resan och självklart har mycket varit befogat... enligt mig själv iaf.

än så länge har jag framförallt varit social med familj + lite släkt och ja, till och från är det påfrestande, särskilt när lilla osociala jag inte har fått vara ifred. för tillfället när jag skriver detta är jag relativt själv. jag sitter nämligen i mammas sovrum med hög musik i min mp3-spelare och känner mig ganska isolerad från resten i lägenheten. faktiskt ganska skönt, men ändå irriterande att inte kunna ha en helt tyst lägenhet att kunna sitta själv i. så ja, jag saknar min lägenhet eller att kunna gå hem till mig i juletider när det är mycket socialt med släkten på gång. sen så längtar jag hem oxå för att jag vill kunna sova ordentligt.

det är för övrigt lite blandade känslor över att vara tillbaka i umeå och att vara på ålidhem. jag har gått igenom ålidhem fyra gånger på två dagar nu och det känns.. konstigt. det är inte riktigt hemma längre, men nynäs är inte riktigt hemma heller. jag vet helt ärligt inte om jag faktiskt vill bo i umeå, men tja. jag kommer att flytta ändå så jag får försöka att inte tänka på det, men annars lär jag väll försöka skriva av mig det och/eller klaga hos andreas, sandra eller någon annan. just nu försöker jag mest fokusera på hur roligt det kommer bli att läsa grafisk form och träffa nytt folk.

något roligt däremot är att jag två dagar i rad har träffat några kompisar. igår var jag, therese, adde, vicki och julia på pipes of scotland. mycket trevligt, men mot slutet vart det för mycket folk och de flesta var för fulla.
idag var jag, sandra, therese och rebecka på station och fikade, och det vart såklart mycket skratt och mera roligt sagt. rebecka börjar allt oftare med konstiga uttryck. idag kom bl a "det är beiget (dvs dåligt)" och "man är ju inte direkt balkansnygg". förhoppningsvis kommer det fler roliga kommentarer, så till nästa fika ska jag nog ta med mig ett anteckningsblock och skriva ner allt roligt.

utöver detta har jag märkt en lite.. udda sak. jag har nu sett klart på Fullmetal Alchemist igen och diskuterat den väldigt mycket med sandra som även hon är helt såld på serien. självklart så har man många favoriter och många är svåra att gilla - t ex lietunant (eller hur det nu stavas) colonel hughes och major armstrong. dock är en av mina absoluta favoritkaraktärer Envy - en av de ondaste i hela serien! jag har till och med tittat på särskilda musikvideos tillägnat honom på youtube och planerat att så fort jag kan skriva ut minst en (helst flera) bilder på honom och sätta upp på väggarna hemma. jag fattar det verkligen inte.. men han är så.. så.. bra!! jag har inte kommit på exakt varför han är en favorit än, men det kommer väll. sen så känner jag mig oxå otroligt töntig när jag tänker närmare på saken, men det kan jag ta. jag har alltid varit en nörd (men å andra sidan är det nördarna som styr värden så det känns egentligen bara bra. de flesta andra är rätt patetiska på nåt sätt ändå).

nu lär jag bli rätt osocial vid internet den närmsta tiden framöver. det finns bara internet på en dator och jag bråkar med mamma och lillebror om att sitta här (nu har jag suttit här i lite över en timma och såklart så tjatar mamma). utöver det lär jag vara iväg och göra annat mycket ändå och fara hit och dit titt som tätt. det är väll kul på sitt sätt, men samtidigt lite småjobbigt. jag är nog ingen rolig person att ha och göra med när jag blir tvingad till att vara social och inte får sova ordentligt.

nu får det nog vara klart här. snart skriver jag bara på för att slippa gå ifrån datorn, och så kan vi ju inte ha det ;D eller..? jag ska nog försöka läsa och skriva lite på olika texter om jag hittar ett bra block att skriva i. annars får jag drömma om envy, resten av fullmetal alchemist eller något sådant. mysigt så det skriker om det =)

för er alla nyfikna (just nu iaf en person) som vill veta vad jag ska läsa i vår och vad sjutton man faktiskt gör under den kursen följer här en beskrivning som jag snodde från umus hemsida.

Grafisk form
Kursen innehåller följande moment: Mediehistoria och kommunikationsteori, 3 högskolepoäng, Digital bildbehandling, 7,5 högskolepoäng, Layout och bokstavshistoria, 4,5 högskolepoäng, Trycksaks- och originalframställning, 6 högskolepoäng, Utställningsteknik, 9 högskolepoäng.

Mediehistoria och kommunikationsteori, 3 högskolepoäng
Media History and Communication Theory
Momentet innehåller en orientering i den grafiska konstens historia med inriktning mot typografi med exempel på bok- och skivomslag, affischer och illustrationer. Bildanalys och kommunikationsteori ingår i momentet som också omfattar ett genusperspektiv.

Digital bildbehandling, 7,5 högskolepoäng
Digital Graphics Processing
Momentet omfattar digital bildbehandling, inscanning till dator, bild- och textbehandling, redigering av bilder med bildförändringar i aktuella bildbehandlingsprogram samt originalframställning för skärmpublicering. Fokus ligger på konstnärlig grafisk gestaltning i digital bildbehandling.

Layout och bokstavshistoria, 4, 5 högskolepoäng
Layout and Letter History
Momentet innehåller grunderna i det grafiska formspråket, principer för grafisk design som omfattar produktion av trycksaker samt utställningar, perceptionspsykologi samt upphovsmannarätt.
I momentet ingår också en teoretisk genomgång i bokstavskunskap, handskrivning samt digitala tecken. Dessutom omfattar det en översikt av den typografiska historien från skriftspråkets uppkomst i västerlandet till dagens digitala publicering.

Trycksaks- och originalframställning, 6 högskolepoäng
Printing and Original Word
Momentet innehåller produktion av heloriginal som är färgseparerat och färdigt för tryck, svartvitt, enfärg och flerfärg; 2-, 3-, 4-färg.
I momentet ingår också studier av trycksaksframställning, materiallära med orientering om papperskännedom. Beställaren och producentens synvinkel beaktas

Utställningsteknik, 9 högskolepoäng
Exhibition Technic
Momentet omfattar framtagning av en projektmodell med ekonomisk kalkyl, materiallära dvs. kännedom om lämpliga material, ljussättning, beställar- och producentaspekter, utställningsrummets betydelse samt utställningen som ett projektarbete. Ett självständigt grupparbete i form av en 3-dimensionell utställning skall genomföras inom ramen för kursen.
Projektarbetet skall omfatta idéutveckling, skissarbete, originalframställning, produktion av en utställning samt en digital presentation.


hur eximinationen och allt sånt är kan ni få kolla själva, men jag ska iaf gå det här :D

snart blir det återigen dags för mig att flytta, och den här gången är det samma sträcka, fast åt andra hållet. delvis ser jag faktiskt fram emot flytten, men samtidigt känns det nervöst och inte särskilt bra alls. gårdagens inlägg fick mig att börja fundera lite på för- och nackdelar med denna flytt.

självklart ser jag fram emot att kunna börja umgås med mina kompisar, delvis för att jag knappt har umgåtts med någon här. dock verkar det som att jag börjar prata allt mer med folk, och det känns ju som en lagom timing till då jag ska flytta! självklart ska det bli kul att träffa familjen oftare oxå, även om det känns som att jag blir återigen indragen i en massa tjafs. det verkar ha blivit mer sånt mellan mamma och pappa nu när de ska separera. så ja, jag ser inte fram emot att höra dem tjafsa om allt möjligt och helt ärligt så tycker jag att det är löjligt att ingen av dem kan bete sig som en vuxen människa och försöka diskutera och hitta en bra lösning. lite tröttsamt ja. nackdelen med det blir då oxå att cissi nästan garanterat kommer att ta mammas sida, vilket hon alltid gör och då nästan måste jag ta pappas sida även om jag inte håller med någon av dem. nåja. nog om det.

självklart ser jag fram emot att få börja den nya kursen, bland annat för att det verkar vara mycket mer praktiska och inte teoretiska saker vi ska göra. läs om det här: http://www.utbildningar.umu.se/pluto/portal/SelmaPortlet/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_padress1/1_/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_fax/1_090-7860x8660x889/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_tel/1_090-7860x8600x820/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_badress/1_/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_page/1_Syllabus/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_topic/1_BILDS/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_course/1_6ES007/_pid/SelmaPortlet_row1_col1_p1/_rp_SelmaPortlet_row1_col1_p1_action/1_syllabus

ytterliggare en liten sak jag ser fram emot är att få ha en större lägenhet och en dammsugare! de här månaderna utan en dammsugare har gjort mig tokig. jag tycker inte så mycket om att ha en liten lägenhet heller, och det verkar inte kattera göra heller - även det gör mig lite tokig.

en sak som jag definitivt inte ser fram emot är att flytta ifrån andreas, för det verkar vara helt klart nu att han inte kommer att flytta upp samtidigt som mig. det innebär alltså att jag knappt kommer att få träffa han, även om det den senaste tiden inte har varit allt för ofta nu heller så känns det som att det efter flytten kommer att bli i princip aldrig. hur det går mellan oss efter flytten känns även det väldigt osäkert och bara det känns otroligt dåligt.

jag kommer oxå att sakna att kunna fara omkring mycket mer och se mer annorlunda saker, äldre byggnader osv. att kunna gå på en massa olika affärer och hitta roliga saker att köpa eller iaf veta att man kan gå på väldigt många muséer om man vill. däremot kommer jag inte sakna att inte kunna hitta specifika saker och behöva fara väldigt långt och efter det gå en väldigt lång sträcka när jag ska ha det. jag kommer inte heller att sakna att inte kunna storhandla och då få skjuts.

huruvida jag kommer att sakna folket här eller ser fram emot att vara bland umebor igen är jag lite tveksam till. det finns många olika typer av stockholmare och det är sällan man ser samma personer flera gånger, men många verkar däremot dryga och ja.. allt sånt. däremot finns det många dryga i umeå oxå, och många vet man vilka de är.

konstigt nog så måste jag säga att det finns fler saker med min lägenhet som jag ser fram emot. en egentlig fördel med den här lägenheten är att det inte är någon insyn alls! utöver de ytterst få gånger som någon faktiskt har anledning att gå framför mitt staket, vilket är mindre än en gång i månaden. däremot blir det lite tråkigt ibland, för då är det mindre saker att se ute. jag verkligen älskade att sitta i min datastol i min gamla lägenhet och se folket som gick förbi och se saker hända, men ja.. nackdelen är ju att det inte känns som att det bara är att gå naken eller klädd hur man vill om persiennerna ska vara uppfällda.

det finns egentligen många fler saker jag ser fram emot och inte, men jag ska inte tjata allt för mycket ikväll. det är ändå snart dags att sova.

i skrivandes stund har jag bott i stockholm i ungefär 4½ månad, vilket är en ganska lång tid. under den här perioden har jag inte varit i umeå alls. snart blir det dock ändring på det då jag om sex dagar kommer att fara upp för att fira jul och nyår med min familj och vänner.

i och med att jag under min livstid knappt har lämnat norrland överhuvudtaget och att jag självklart är en renodlad norrlänning, och som många andra norrlänningar har jag märkt att jag ser mig i första hand som just norrlänning och inte som svensk, vilket man gör i resten av landet., så har jag märkt väldigt många skillnader mellan stockholm/stockholmare och norrland/norrlänningar under den tid jag bott här. för det mesta är det väldigt komiskt, men när det kommer till själva miljöskillnaden har jag märkt att det till och från även känns ganska besvärligt. några exempel av detta hade jag nu tänkt skriva om. när jag kommer att skriva om norrland kommer jag självklart att skriva om umeå och om inte så ja, då märks det.

det första man märker när man kommer till stockholm är den stora ytskillnaden. i umeå är allt kompakt placerat i stadens centrum, med ett par små undantag för maxi-strömpilen där det finns en del affärer. obs och affärerna (max 3) bredvid räknas inte. ska man ha något är det ganska lätt att hitta, men självklart blir det ganska tråkigt eftersom det inte är så mycket nytt att se för det mesta. i stockholm är det precis tvärtom. ska man ha något hittar man det inte om man inte har lust att fara omkring i ett par timmar extra bara för att hitta just den butiken man behöver gå till, och letar man inte blir man förvånad över att man upptäcker en affär man funderat på att besöka ett tag. att upptäcka att "det fanns visst en galleria där som jag inte såg" är inte ovanligt heller. drottninggatan är ju den stora shoppinggatan här och där är det kul att gå om man bara känner för att gå och spana lite på saker och kanske köpa något. vet man att man behöver gå på en affär som inte finns där är det väldigt svårt att veta vart man ska.

en annan sak som gäller själva ytan är då att det tar så lång tid att ta sig mellan platser, och visst. det finns vissa små fördelar med det. pga en mysig stämning och en billigare hyra har jag valt att bo i nynäshamn, fem mil söder om stockholm stad och det tar mig en timma att fara till centralen och ytterliggare en kvart att ta mig till universitetet. i umeå när jag skulle till skolan om vintern gick jag från min dörr ca 25 minuter innan jag började för att garanterat vara i tid, även om det var isigt ute. under de månader jag kunde cykla tog det knappt 10 minuter för mig att ta mig till skolan. från då jag går ut genom porten här tar det ca 1½ timma innan jag är i det hus jag ska vara i på skolan. en viss skillnad ja, och cykel hade bara gjort färden ca 10 minuter kortare. dock är det ganska mysigt att kunna sitta och ha en timma på morgonen då man inte behöver stressa, för man kan ändå inte få tåget att gå fortare, och det är väldigt skönt. däremot så fick jag sova mer i umeå och kom lättare igång på morgonen och hade mer tid till att göra annat än att vänta på tåg och bara ta sig hem.

om man ska tala om vädret i stockholm så är det något det här området inte kan med. det är i mitten av december och det är fortfarande höst. södertörn hade snö i ca en vecka och då var det totalt kaos då utländska lastbilschafförer inte hade kedjor på däcken och därmed blockerade vägen när de inte kom fram. att de som hade hand om plogningen verkade tro att man kunde ju vänta tills det slutat snöa innan man började ploga gjorde inte heller saken bättre. det var för övrigt under dessa dagar som hittills har varit de enda dagar jag använt en tjockare jacka och då var det för att inte bli så blöt, inte för att det var kallt. det har helt enkelt inte varit riktigt kallt än heller. för knappt två veckor sen gick jag ute i bara linne och tjocktröja på överkroppen, vilket borde vara omöjligt. ska det inte vara nästan -10°? uppenbarligen inte.

på tal om kyla så är stockholmare lite roliga när det gäller vad som faktiskt är kallt. andreas står många gånger och huttrar när vi ses och är ute medan jag tänker som mest "ja, det börjar ju nästan bli lite kallt nu". nu är andreas iof inte svensk heller och har väldigt tunn hud, så han är väll extrem på det sättet. å andra sidan hörde jag en gång på tåget en tjej som var strax under 30 prata med några barn som var 10-12 år och den ena ville skaffa hund. tjejen tyckte inte att pojken skulle göra det under vintern för "det är ju så kallt ute då och det är ju jättejobbigt för hunden. det blir ju -10°" omg omg! verkligen superkallt! jag fick bita mig ordentligt i läppen för att inte börja skratta.
det roligaste som har med kyla och stockholmare att göra är något jag upplevde under början av terminen - alltså de sista dagarna i augusti. när jag ska gå till tåget går jag förbi en gymnastikhall som används av två grundskolor och just den här morgonen var det en grupp åttondeklassare som träffades. några av dem hade redan träffats och stod och pratade och när de såg några andra komma mot dem. ena ropar att de ska ju ha utegympa(!!) den dagen (kan påpeka att det var nog minst 10° varmt om inte mer. och vad svarar han som de ropat till? "va?? i den här kylan?!". jag trodde jag skulle dö av skratt, särskilt när jag tänkte på vintrarna i högstadiet då vi hade skidor och skridsskor då det var -15°. det jobbiga för mig under de lektionerna var inte kylan utan att jag hatade både skidor och skridskor.

för övrigt har jag vid tre tillfällen varit med om att en virrig eller konstig person i övrigt stått och skällt på en folkmassa av ingen anledning. det här har jag aldrig upplevt i norrland överhuvudtaget. jag har aldrig förstått vad någon av dem har sagt, men det spelar kanske ingen roll. första gången var tillsammans med min lillebror. jag tror båda gick förbi och bara gapade. mycket mer kunde vi inte göra =)

min norrländska dialekt är ganska bred även om den, ve och fasa, har minskat en hel del under tiden jag bott här (jag borde ringa mamma oftare). som tur är så har den iaf inte börjat övergå i bred stockholmska, vilket man faktiskt hör ganska ofta här ändå, och nu syftar jag inte på rikssvenskastockholmskan utan den breda stockholmskan. jag vet inte vad de flesta läsare tycker, men när man som norrlänning skrattar och tänker att "sådär kan man ju inte prata!", då är det nog lite illa.

dessvärre kan jag inte komma på så mycket mer att skriva om nu. klockan är för mycket och jag har hjärnsläpp.
fortsättning följer! någon gång troligtvis...

o du vackra ficklocka
med din fina yta
och en stämpel att locka
fram en nörd i mig att njuta
blott av att dig betrakta
men dock bör jag mig nog beakta
så jag ej mitt konto tömmer
men du är en fullmetal alchemist ficklocka, så det vi glömmer


så är det. jag, sandra och ewelina har beställt en varsin fullmetal alchemist ficklocka som jag kommer att hämta ut när jag kommer tillbaka efter jul! ja, nörden i mig lever fullt ut och verkar bara bli större för var dag som går. dessutom har jag köpt fullmetal alchemistromanerna 1-3 och jag försöker att inte kasta mig över dom, men det är svårt. jag måste bara försöka läsa ut de två andra böcker jag håller på med först.
   på tal om nördighet. jag börjar nog allt mer bli det. jag kollar ju på anime, om än inte särskilt mycket just nu, spelar dataspel och intresserar mig för lite nördiga saker ibland. gårdagen var ett bevis på det. mitt internet var nere (ve och fasa) HELA dagen!! jag trodde jag skulle dö... av tristess iaf. och vad gjorde jag? okej, jag läste det jag skulle ha läst till dagens lektion, men låg jag och läste jag i en av de romaner jag håller på med? nej. städade jag eller något liknande sånt? nej. packade? nej. duschade? okej, det gjorde jag faktiskt. det jag tänkte komma fram till var att jag större delen av dagen satt och spelade dataspel. ja, det är skitkul och jäkligt bra när man inte orkar fokusera på så mycket annat.. eller så är jag mest nördig.

för övrigt har jag märkt allt fler skillnader mellan stockholm och norrland/stockholmare och norrlänningar, men det får jag ta upp i morgondagens (eller när det nu blirs) inlägg.