En Katts Dagbok

Juli närmar sig sitt slut och regnet har börjat falla över Upplands Väsby allt oftare. Hösten närmar sig med stormsteg. På mitt kontor är det lugnt och nästan helt tyst - bara någon radio hörs från ett rum längre bort och någon som knappar på tangentbordet. Här sitter jag framför datorskärmen med en kopp varm choklad och bara njuter av tystnaden och regnet som faller utanför. Jag funderar på att vara lite kreativ och skriva när det ändå är så lugnt. Det tycker jag att jag förtjänar.

Så har maj och juni gått och det är redan mitten av juli. Om vardagarna sitter jag på jobbet och öppnar post, fördelar post, skriver postlistor, registrerar ärenden osv. När jag kommer hem är det dags att laga mat, äta och sedan försöka varva ner innan jag ska sova. Ungefär fyra-fem timmar har jag hemma innan jag måste ligga i sängen. Det går inte alltid så bra, så det förklarar ännu mer varför jag ofta är så trött. Men det är så att vara vuxen, särskilt när man pendlar antar jag.

Väldigt lite händer nu för tiden - det är mest jobb och jobb. Lite tråkigt att inte ha så mycket tid hemma, och ännu värre är att helgerna går så fruktansvärt fort. Men jag har börjat få lite mer tid att läsa, så tack Upptåget för det!

Det ända som egentligen har hänt är att Pilvi i söndags ramlade ut genom fönstret. Eftersom vi bor på tredje våningen var det ett väldigt högt fall, men hon klarade sig förvånansvärt bra. Hon har börjat äta lite mer och gått på lådan, men hon behöver hjälp eftersom hon har ont i bakbenen. Tycker så synd om min lilla söta kissemiss.

Nåja, det får vara allt för denna gång.