En Katts Dagbok

Äntligen har bokrean börjat. Som vanligt förberedde jag mig i närmare två veckor med att skriva en lista, jämföra priser, stryka och lägga till ytterliggare några böcker jag funderat på att köpa. De allra flesta köptes som vanligt online, tolv stycken, och i butik har jag endast köpt två. Att det bara är två beror främst på att jag är i Umeå och inte vill släpa med mig ett allt för tungt lass hem. Samt att jag har ett presentkort att använda kvar i Uppsala.

Trots antalet böcker måste jag säga att jag är lite besviken. För mig var utbudet lite sisådär, men man kan trots allt inte ha ett bra år varje år. Bäst hittils har varit Bokia. De hade fullt med böcker och på startdagen spelades livemusik och de bjöd på macka, te och kaffe vilket gjorde stämningen mycket trevligare än att bara vara inne i en fullproppad butik.

Sämst däremot var, utan tvekan, Åhléns. Efter att, till och med, varit på ICA Maxis bokrea är jag säker på att deras utbud var sämst. Böcker låg i travar på lastpallar, antalet romaner var ungefär hälften av antalet deckare. Dessa kategorier delade på två lastpallar. De böcker jag tittade efter var dessutom alltid billigare i någon av de andra butikerna.

I det stora hela måste jag ändå säga att jag är tillräckligt nöjd. Min plan var att köpa färre böcket än de två senaste åren och det ser ut som att det har blivit genomförbart. Även om sjutton (om jag räknar in de jag tänkt köpa) är många så är det klart bättre än tjugofem. Men för att vara ärlig har det bara varit tre böcker som jag känt att jag måste ha, och de var bland de första jag köpte. Nu ska jag bara läsa ut boken jag läser för tillfället, vilket jag haft lite problem med eftersom jag inte ens öppnat den sedan jag kom till Umeå. Imorgon åker jag tillbaka till södern, som verkar vara i princip snölös, så då ska det bli läsande!

Jag är tillbaka i Umeå. Det är bara en minusgrad ute men det snöar för fullt. Det har det gjort nästan hela dagen. För tillfället är jag ledig, utan betalning och till för bara en halvtimma sedan osäkert när jag ska jobba igen. Jag är alltså arbetslös.

Nyheten som jag nämnde är att min gamla chef ringde och erbjöd mig ett nytt vikariat, för samma arbete jag hade när jag först började för snart två år sedan med start om två veckor. Jag tackade såklart ja. Ännu har jag inte hunnit smälta det, egentligen lika lite som jag verkligen smält att jag faktiskt slutat jobba där.

Men nu befinner jag mig som sagt i Umeå. Snön yrar utanför fönstret, jag fryser lite men njuter av att ha katterna som stryker mig runt benen. Bredvid mig står en kopp kaffe, kokat som alltid hemma hos pappa. Behagligt nog utan sump kvar i botten. Det ligger någonting mysigt i känsla att sitta i hans kök, vintern (inte norrländskall dock) utanför och värmen inomhus. Jag blir behagligt avslappnad. Det är skönt att vara hemma, om så bara för ett litet tag. Jag undrar ibland om jag ska flytta hit igen, väger för- mot nackdelarna. Ibland väger det förvånansvärt jämnt men Joakim och Uppsala vinner alltid. Men ibland är det knappt. En dag kanske Joakim är den som får väga och fundera på att flytta norrut, kanske inte till Umeå men kanske till Sundsvall. Vi får se helt enkelt. Just nu vill jag mest njuta av att vara här, dricka ett par koppar kokkaffe till och se ut på den meterdjupa snön och bara vara.