Dum di dum...

Så har det snart gått en vecka igen sedan senaste blogginlägget, och vad kan jag berätta om? Inte särskilt mycket! Okej, en del, men det tänker jag absolut inte skriva om här.

Jag har den senaste veckan:

- besökt mamma flera gånger.
- handlat potatis och lite till på OBS. Nu lär jag inte behöva köpa potatis igen förrän nästa år.
- skrivit lite smått. Ja, bara lite smått.
- läst, oxå det lite smått.
- pratat med Räv (vi pratar ju nästan varje dag bara, så nej, inget ovanligt där. Tyvärr Räv ;P
- träffat Elin på stan och umgåtts med henne en halv dag!
- varit på AMS.
- unnat mig en macka från Subway för första gången på ett halvår.
- tittat på TV.
- filosoferat.

Ja, en otroligt spännande lista! Men samtidigt som jag egentligen bara gjort allt som jag brukar göra så känns det som att saker kan vara på väg att förändras. Fortfarande funderar jag på att skaffa ett träningskort, men min extremt sparande sida säger att det kan vara bra att vänta, även om det på badhuset inte kostar så mycket att träna. Men så försöker jag hellre få jobb också.

Nu börjar romanerna skrika efter min uppmärksamhet, så dags att skriva igen!

Nej, jag gör ingen lista idag.

En lat katts träningsdrömmar

De senaste dagarna/veckorna har jag funderat på att börja träna, att skaffa ett ordentligt kort så jag kan simma, gymma, träna yoga och göra en massa annat sådant. Främst är det såklart för att jag är otroligt less på min övervikt. Inte för att jag vill bli toksmal, men smalare vill jag vara. Det känns ju lite surt att inte kunna ha en viss typ av kläder, bland annat för att bara en liten valk gör att det ser jättefult ut, men även för att deras XXL-storlekar är ungefär likadana som ett plagg i mediumstorlek på H&M.

Till och från är jag jättepeppad men såklart försvinner all motivation snabbt och jag tänker "kanske ska jag bara börja gå lite oftare istället?"
Det är bra att jag känner mig själv. Nu när det ibland blir jättekallt och blåsigt har jag ingen lust att gå ut genom dörren. Halkan gör att jag, unde de lite varmare dagarna, inte heller vill ta mig ut. Dessutom, jämför själv en promenad på fyrtio minuter mot att simma i över en timma och/eller gymma i minst en halvtimma. Ska jag börja träna så tar det ändå ca tjugo minuter att gå enkelväg, så där har jag min promenad igen.
Men då måste jag alltså bara börja gå...

Det är dumt att vara lat, men jag är det. Nu måste jag försöka hitta någonting som får mig riktigt motiverad så att jag verkligen börjar med någonting åtminstone. Ska fråga både mamma och pappa om någonting jag kan motivera mig med. Mamma är dock lite klurig på det. Hon har förvisso gått ner tjugo kilo så hon säger mest "du ska gå för att du kommer känna dig så himla snygg efteråt" eller liknande. Synd att sådant inte riktigt hjälper kalla, blåsiga dagar.

Så borde jag gå till AMS också, men det är en helt annan historia.

Underskattat

Det finns många saker som är otroligt underskattade, bland andra:

  • Att sitta invirad i ett varmt täcke efter att man frusit lite.
  • Att sitta och suga på en riktigt god chokladbit.
  • Ett sött ord från en person man tycker om.
  • Ett bra TV-program när man inte riktigt orkar tänka på saker.
  • En riktigt bra låt som verkligen sveper iväg en fast man sitter still.
  • En kopp te när man vill koppla av.
  • Att sitta och skratta med bra kompisar.
  • Att känna vinden svepa förbi en när man cyklar en varm sommardag.
  • Att koppla av med en bok på gräsmattan.
Jag tror jag kan fortsätta länge på den där listan. Det finns lite kedjebrevsvarning över dem, men det är ändå saker som är så underbara och som man sällan tänker på.

Ge mig sommar nu!

En annan vändpunkt?

Nu börjar det vara dags igen att blogga. Jag måste försöka göra det lite oftare tycker jag. Jag kanske är lat eller så, men jag förstår inte de personer som bloggar flera gånger om dagen! Utom de som får betalt för det. Bara därför får jag se till att bli känd också, så kan jag lägga upp en massa bilder på mig själv och inkassera 80 000:-/månad. En kompis berättade att Linda Rosing tjänade så mycket, och jag förstår inte riktigt varför. Den var inte särskilt intressant...

De senaste dagarna har varit lite... ja. Det finns många ord för det, men jag kan kort säga att den kille jag gillar och har en minst sagt konstig relation med har nu förlovat sig. Ja, han har flickvän, och nej, jag är varken glad över det eller förlovningen. Efter en del prat så ska vi ha en paus ett tag tills jag känner att det känns bättre igen. Dock kanske han kommer hit snart, och det behövs väl. Jag kommer inte utveckla detta mer av flera skäl.

När något sådant extremt jobbigt händer måste man försöka tänka annorlunda. Jag vet vad den här killen tycker om mig, både de inre och yttre egenskaperna, och det är väldigt bra. Men vad tycker jag själv om det som han säger är så bra? Det är dumt att när man tycker om någon så fokuserar man mycket över vad den personen tycker, inte vad man själv tycker om. Det borde inte betyda mer vad han tycker, men till stor del gör det ändå det.
Den närmsta tiden kommer alltså att bli att jag främst tänker på mig själv, och en massa sånt där som det känns som att en massa medelålders tanter gör när de ska börja vara självständiga och må bra med sig själv. Så kanske jag får ett nytt fokus på skrivandet också.

På tal om det har jag nu återupptagit min chic-littext. Det är mycket jag har glömt om den så det första jag börjat göra är att skriva om det jag har. Det var 1½-2 år sedan jag verkligen jobbade med den och... vad dålig den var! Själva handlingen är rätt okej, men språket är jättedåligt! Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om att jag skickade in den till skolan tillsammans med min ansökan. Jag kan inte sluta känna mig förvånad över att jag blev antagen.

Nåja. Dags för en massa feel-goodgrejer. Efter en Dagens-lista såklart.

Dagens låt: Idag får det vara en blandning. Antingen lite av varje med Bach, eller för att följa mitt vanliga spår något japanskt. Heidi - Synchro.
Dagens händelse: Tja, än har det ju inte hänt något, men dagens uppdrag blir att redigera en hel del av texten.
Dagens roliga: Inget riktigt där heller (man kanske inte ska göra sånna här listor tidigt på dagen). Jag har fixat te i alla fall.
Dagens tråkiga: Det har börjat snöa igen. Fy vad less jag är på snön!
Dagens te: För tillfället dricker jag Earl Grey spice. Inte ett särskilt speciellt te, men gillar man Earl Grey kan det vara kul att testa. Ikväll ska jag lyxa med mitt vita te - Hallon physallis.
Dagens bok: Håller på att ska läsa ut C.S. Lewis Häxan och Lejonet. Vilken bok det blir efter den vet jag inte.
Dagens konstverk: Ja, till sist har jag tillbaka den punkten. Jag har känt mig lite mainstreem när jag bestämde mig för Alexander Roslins Damen med slöja (1768). Anledningen till att jag valde den är för att jag tycker att Roslin är en av de skickligaste porträttkonstnärer som någonsin funnits. Det är alltid en sak att se ett konstverk på bild och inte se orginalet i detalj. Strax innan jag flyttade från Stockholm var jag och såg utställningen av hans konstverk på Nationalmuseum och jag har aldrig blivit så fascinerad och betagen i konst som då. Hans sätt att framställa tyg - särskilt spets - är helt fantastiskt! Det såg så otroligt verkligt ut. Damen med slöja är nog den mest kända av Roslins porträtt. Det är hans fru som är avbildad, men till skillnad från andra porträtt så handlar inte denna målning om att visa personen. Hon döljer halva sitt ansikte med en slöja och ler mystiskt mot betraktaren - ungefär som Mona Lisa. Nog för att hennes kläder är dyra och lyxiga verkar det inte vara det Roslin ville avbilda. Som i alla porträtt han målat avbildas kläderna detaljrikt, men han lyckas få betraktaren att titta på personen istället. Han avbildar mer en personlighet än ett ansikte.




Förra året...

Jag snodde en lista från en kompis och tänkte härmas lite genom att sammanfatta vad som hände förra året.


Årets...

...Beslut:
Att påbörja skrivarlinjen och satsa mer på det ett tag. Det har visat sig vara ett mycket bra beslut.

...Dumhet:
Ingenting jag minns just nu.

...Bästa film:
Caspian, prins av Narnia. Jag har verkligen fastnat för sådana filmer.

...Sämsta film:
Ingen aning. Jag är osäker på om jag såg någon fler ny film från 2008 utöver nya Narniafilmen. De dåliga filmer som gick på TV försökte jag undvika.

...Inköp:
Datahögtalare. Efter att bara ha haft högtalarna på skärmen var det underbart att kunna lyssna ordentligt på musik. Alla nya tesorter och böcker är väl en hit också.

...Nostalgi:
Jag fick några slängar av Kent-nostalgi. Sånt får en att minnas... Bland annat att jag börjar känna mig gammal.

...Pinsamhet:
Jag förnekar att jag gjort någonting pinsamt!

...Låt:
Lätt! MUCCs låt Fuzz. En av de bästa låtar jag hört på otroligt länge.

...Nya bekantskap:
Hmm.. Sussi, och så återupptog jag bekantskapen med Linnea och Elin.

...Dummaste:
Det finns så många dumma människor här i världen.. Men för att vara lite duktig och politisk korrekt kan jag säga finanskrisen.

...Jullåt:
Någon med Blackmore's night. Det var ändå det närmsta jag kom julmusik.

...Sämsta jullåt:
Alla de smöriga som jag vägrade lyssna på.

...Ord:
Jag sa så många saker...

...Citat:
"Va? Har ni frisörer i Norrland?" sagt av en klasskompis från Skåne. Och ja, hon skämtade.

...Dag:
31/7

...Roligaste:
Har haft flera givande samtal med vissa personer, spelande, skrivande och slappande på gräsmattan.

...Tråkigaste:
Att det tog slut med Andreas och de mindre trevliga händelserna efter det.

...Felbedömning:
Hur vissa saker kan vända rätt plötsligt.

höll du några av dina nyårslöften?
Ja jag gick ju ner några kilo, men under vintern har de nog kommit tillbaka.

kommer du ha några nya för 2009?
Samma som förra året; gå ner i vikt.

blev någon/några av dina vänner föräldrar 2008?
Nej, tack och lov.

dog någon som stod dig nära?
Alla lever än, vad jag vet.

är det något du saknade år 2008 som du vill ha år 2009?
Ett stabilt förhållande vore trevligt. Och att jag blir klar med ena boken iaf.

vilket datum från år 2008 kommer du alltid minnas, och varför?
31/7. Då svängde saker oväntat om till det bättre, och det har bara blivit ännu bättre efter det.

vad var din största framgång 2008?
Framgångar är relativa. Vissa saker vill jag hålla hemliga tills jag lyckas ännu mer.

har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har varit förkyld och haft en del klösmärken från katterna.

vad spenderade du mest pengar på?
Mat och hyra (såklart). Annars var det troligtvis kläder, och inte ens det lade jag allt för mycket pengar på.

gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja.

vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2008?
An Café - Pipopapo telepathy, MUCC - Fuzz (+ en del andra låtar med dem), Nordman - I lågornas sken.. och en del fler.

var du gladare eller ledsnare 2008 jämfört med tidigare år?
Det gick upp och ner.

rikare eller fattigare?
Varken eller. Möjligtvis rikare eftersom studiemedlet höjts. Hurra hurra....

vad önskar du att du gjort mer?
Skrivit, umgåtts med folk, åkt till Stockholm någon gång.

vad önskar du att du gjort mindre?
Suttit hemma och inte fått saker gjorda.

hur tillbringade du julen?
Hos min syster med hela familjen - utom mormor och morfar. Och en hel del slappande på kvällen.

blev du kär i år?
Ja och nej.. frågan är kanske om jag inte var det hela tiden...

favoritprogram på teve?
Simpsons, South Park, Ugly Betty och Desperate housewives.
Såg iof en hel del serier på datorn också, så jag plusar till en massa japanska dramaserier och Time Team (brittiskt arkeologiprogram).

hatar du någon nu som du inte hatade i början av 2008?
Nej, men jag har insett att jag inte har så mycket lust att prata och umgås med vissa.

bästa boken du läste i år?
Terry Pratchett & Neil Gaiman - Goda Omen.

största musikaliska upptäckten?
Började lyssna på MUCC på allvar, Girugamesh, An Café och Bach.

något du önskade dig och fick?
En lugn sommar (lite för lugn dock) och en ny lägenhet.

vad gjorde du på din födelsedag?
Firade först med familjen, middag med några kompisar och sedan en lugn hemmakväll.

vad fick dig att må bra?
Skrivandet och vissa personers snälla ord.

vilken politisk debatt engagerade dig mest?
Ingen alls.

en värdefull läxa du lärt dig i år?
Eh.. tja... vill man verkligen ha någonting får man jobba mycket och länge för det.

citera en sångtext som summerar 2008:
Det tycker jag inte finns någon som passar.

årets plagg:
Min frottémorgonrock.

året resa:
Till Nässjö. Åkte knappt någon annanstans.

årets upplevelse:
Att vissa saker kan hända när man som minst anar det, att få träffa så olika personer med ett gemensamt intresse.

året spel:
Anno 1701 och Arcanum

årets fest:
Ingen aning.

3 ord om 2008:
Vändpunkter, variationer, slappt.

årets bästa smeknamn:
Tilde (systerdotter, 3 år gammal), Bus-Camilla (efter att jag kallat henne Bus-Tilde) och Mormor Camilla (hon trodde jag var min mamma och skojade sen om det).

årets konsert:
MUCC var på Sweden rock festival... Det var inte jag.

årets godaste pizza:
Åt inte så många, och de var rätt goda allihop.

årets gladlåt:
Att välja en går inte, men kan korta ner det genom att säga: Vissa japanska poplåtar.

årets sämsta inköp:
Som mest köpte jag kanske lite onödigt dyr mat. Har fått snåla en massa i år.. Men det är ju roligt att vara student...

årets dricka:
Te.. mmm...

årets sämsta ragg:
Inget. Har som mest haft ett ragg, och han pratar jag ju fortfarande med

årets fylla:
Fysikgrändsfesten >.< Första gången jag blev riktigt full på tre år, och det lär nog dröja tre år till nästa.

Det var allt. 2008 var inte världens mest spännande år ur många aspekter, men dåligt kan jag inte direkt kalla det ändå.

Så, förhoppningar på 2009:
Ett bra förhållande
Ett jobb
Bli klar med en bok
Gå ner i vikt och bli mer hälsosam

Om ett år får ni svar på om jag lyckat eller inte

Lost in Austen

Serien är slut - egentligen sedan några dagar, men jag har nog behövt få smälta det lite.

Lost in Austen sändes nyss på SVT. Det är en miniserie i fyra delar som handlar om Amanda Price som har en dörr i sitt badrum som leder in till hennes favoritroman, nämligen Stolthet och fördom.
När Amanda, eller rättare sagt Elisabeth  Bennet upptäcker dörren, byts de två karaktärerna mer eller mindre ut, och det som händer i romanen blir lite annorlunda.
Nog med min sammanfattning. Det känns som att jag håller på att skriva någon uppsats till skolan, vilket jag tack och lov inte gör.

Det känns rätt fascinerande, idén med att en person hamnar i romanen. Jag älskar såklart Stolthet och fördom (ironiskt nog ska jag, Linnea och Elin se klart den långa versionen imorgon), och har sett den otroligt många gånger och läst boken åtminstone tre gånger. Så pass att jag många gånger har jag sett den långa filmatiseringen att jag kan följa med i dialogen. Så ja, många. På samma sätt som Amanda och säkert ett flertal andra kvinnor som läst romanen eller sett filmen (självklart helst med Colin Firth) har jag förälskat mig i mr. Darcy. Eller det är väl mer idén om mr. Darcy som lockar.
Amanda Price får leva ut drömmen, inte bara att hamna i ett gregoriansk England (som troligtvis är ganska romantiserat av oss läsare), leva i och se den roman man älskar mest, utan även förälska sig i en riktig mr. Darcy.
Avundsjuk? Ja, otroligt. Nog för att moderna män troligtvis har många fler fördelar än män som levde för tvåhunda år sedan, men särskilt romantiska och gentlemannaaktiga är de inte.

Där fick ni. Avund och bitterhet i ett!




Jag har blivit frälst! ...igen.

Hurra jag bloggar igen! Skrivkrampen och tristessen har börjat sätta sig in igen, så det har inte varit mycket att skriva om.

Skolan har börjat igen. Det är med blandade känslor jag sitter med word-dokumentet framför mig nästan dygnet runt igen. Det är otroligt roligt att få ägna sig åt något som man verkligen, verkligen, verkligen vill ägna livet åt att göra, men samtidigt känns det som att verkligheten susar förbi utan att man riktigt märker av den. Jag har tänkt skaffa mig ett jobb, men med tanke på lågkonjukturen just nu känns det inte särskilt lovande.
Jag har även allt mer börjat drömma om våren och sommaren som fortfarande känns otroligt långt borta. Flera gånger idag har jag lite uppgivet tittat ut och tänkt att snart, om kanske tre-fyra månader kan jag sitta där ute tillsammans med katterna med blocket i knät och skriva i solskenet.
Men inte idag, inte imorgon och inte heller nästa vecka.
Fortfarande är det mörkt större delen av dagen. En molnfri dag kan det vara ljust (eller inte helt mörkt) till klockan blivit runt tre på eftermiddagen. Är det molnigt är det mest grått, disigt och gatlyktorna slår igång runt ett.

Nu ska jag försöka att inte vara allt för deprimerad! Eller deprimerad alls. Det är jag egentligen inte, utan mest less på den eviga vintern.

Musikmässigt verkar jag ha fått någon knäpp. Vanligtvis när jag skriver lyssnar jag på klassisk eller någon typ av lugn, passande musik. Det är jag otroligt trött på nu. Samtidigt försöker jag lyssna på min "vanliga" musik, men eftersom det helt förstör stämningen så kan jag inte skriva.
Den vanliga musiken är jag ändå lite smått less på också. Till och från lyssnar jag på några låtar med Kent (härligt och nostalgiskt på en gång) och ibland får jag ett ryck och lyssnar på min härliga japanska musik på extremt hög volym. Efter en halvtimma ungefär är jag less. Då är det återigen tyst i lägenheten och jag är rastlös igen.
Jag ska försöka leta rätt på lite ny musik. Jag hittade en del för några dagar sedan, men det var i längden alldeles för poppigt för att jag ska tycka om det. En låt var dock bättre än det mesta jag hört på länge, även det rätt poppigt. Back-on med låten Spark. Refrängen på den är så.. underbar! Varför hittar man så sällan sådan speciell musik??

På tal om musik så har jag blivit återfrälst! Såklart handlar det om ett japanskt band. De har relativt nyligt bytt namn från Transtic Nerve till The Underneath. Jag har _bara_ tre låtar, för fler hittar jag inte. Vill jag lyssna på dem får jag sitta på Youtube eller derad MySpace-sida, vilket jag gjort konstant de senaste tre dagarna. Det finns skäl till varför jag känner mig som en fjortis när det har med japanska band att göra. Jag sitter nämligen som ett tänt ljus när jag ser musikvideos eller intervjuer med dem.

Och här är de. De nya, helt underbara The Underneath.




Dagens låt: The Underneath (suprise suprise): Deep
Dagens bok: C.S. Lewis - Häxan och Lejonet.
Dagens ångest: Girugämesh (ett till japanskt band) spelar i Stockholm 10 Maj och jag vill gåååå!!! Fan ta den som gjorde studenter fattiga!
Dagens händelse: Jag gick till Maxi och köpte bl a en femkilospåse torrfoder. Det blev lite tungt i längden.
Dagens roliga: Att jag väldigt snabbt lyckades skriva en hel sida på berättelsen!  Dessutom fick jag pengar idag. Hurra!
Dagens tråkiga: Rastlösheten...